Sova under bar himmel..

…har jag gjort både frivilligt och ofrivilligt.. det första är ju att föredra, som också gav mersmak under fjolårets snöleopardexpedition i Kirgizistan, och nu tänkte jag återigen sova ute i frisk luft.

Under ett par jobbfria dagar i Norge bar det som vanligt upp i Tafjordfjella. Det tog ca en halvtimme att traska uppåt på fjällvägen innan jag kom fram till Onilsavatnet där jag svängde in på bergsstigen upp mot Kallskaret (skylt finns).

Vädret var mestadels grått och lätt regningt, och att traska uppåt i våt och überfrodig vegetation är absolut inte min favosyssla, men så är det ju bara i detta området, mycket grönt uppåt vissa fjällsidor. Det blev rätt så brant och halt ett stycke upp i grönskan, men till slut når man sista “screepartiet” för det sista stycket upp.

På väg upp mot den ca 20 meter höga monoliten Kallen som mestadels är gjort av oxiderat olivin. När man kommer helt upp (kring 1000 moh) befinner man sig i ett “olivinsk” månlandskap (jag skulle nu snarare seja marslandskap) där geologerna ibland kommer för att ta prover. Där uppe satt jag iallafall denna dag med ryggsäckens skydd över mig, åt en banan och väntade på att regn & vind skulle lugna sig. Och det gjorde det minnsann. Solen tog över. kallen tafjord

Jag fortsatte nu inåt i skönt fjällanskap, nyfikenheten brukar pusha mig framåt på okända stigar. Tänkte ta mig inöver och ner mot Herdalen på andra sidan. På väg neråt hade jag fikapaus vid den gamla Kallskarsætra där det kryllade av får. Träffade där på några trevliga fårbönder som jag slog fölge med resten av stigen ner och runt fina Herdalsvatnet.

Den här ytterst kramgoa lilla geten följde efter mig överallt på Herdalsetra, även upp på denna stenen. Aww..vilket charmtroll! Herdalssetra är stället för alla som gillar djur! (länkt finns länger ner på sidan)

heradsseter herdalen geit natur heregga foto liss myrås

ll

Herdalssetra är en 300 år gammal storseter som förespråkar ekoturism. Här kan du hyra en fäbod/sæterhus för natten eller köpa goda, hemmagjorda ekologiska getostkarameller – mums! Fåren, getterna och kossorna går fritt och betar här, med den ståtliga Heregga i bakgrunden. Och just uppe vid Hereggas “rasbrant” tänkte jag ju då minicampa den natten.

herdalsetra herdal more og romsdal foto liss myrås

Minicampen blev på en nerrasad gammal stenblock med mjuk mossa på, mest för att komma en lite bit upp från bushmarken. Jag låg vid rasbranten nedanför fjällväggen som sträckte sig rakt upp mot Hereggas topp, ja vilket syn å kika upp på från sovsäcken … och med vy ner mot Herdalsseter och Herdalsvatnet. Till slut somnade man till underbara ljudet från vattenfallet ca 150 m undan.

Fram med sovsäck, underlag och bivvy bag, det var skönt att få krypa ner och värma sig efter sörpiga stigar  – skorna hängdes upp till tork i trädet. Från ett mindre rasområdet längre bortåt vid vattnet kunde jag höra några stenar rasa iväg .. men kännde mig ganska trygg på det stället jag valde.  bivvy night outoor norway foto liss myrås

God natt – om inga järv besöker min lilla minicamp denna ljusa sommarnatt – så går allting bra. Bara ett gäng små gröna mätare som tyckte om bivvy bagen dök upp. Jag sov iallafall som ett lamm 5 timmar i sträck 🙂

bivvy bag sove natt under apen himmel Herdalsetra foto liss myrås

l

Efter en enkel frukost nesta morgon packades storsäcken och jag traskade iväg. Nu gick det brant uppåt så man fick hålla i sig lite här och där. Äntligen uppe kunde man njuta av fjällets finfina stigar (upmärkta) inåt mellan Heregga och Holeheia.

Här får man bl a skåda störtfina berglanskap, flera små fjällvatten samt en iiiskall elv att kryssa genom att först slänga skorna över (för här och där låg det fortfarande en del snö och is och smälte) samt en och annan uppskrämd fjällripa.

Morgonfrisk panoramavy mot Herdalen jag pricis klivit upp från – och de läckra glasyrklädda bergen. Finns även en bergsstig där nere (mot vänster i bilden) man kan följa över till Geiranger, men hann tyvvärr inte med att ta den streckan själv i år.herdalen 2

ll

Och så var man till slut på väg ner mot Kaldhussætervatnet i lätt och fint terräng. Från bron vid Kalhussætervatnet fick jag gå ca 8 km på asfalterad fjällveg ner till fjorden igen där jag bodde – och då var ringen sluten! Man rundar hela Litlejordhornet på denna turen. 
tafjord kallskaret herdal kaldhusseter fjelltur foto liss myrås

k

Här hittar du mer information om berörd område med kartinformation etc:

Herdalssetra (övernatting, djur, besök etc)

Valldal Turisinformasjon(aktiviteter & sevärdheter)

Tafjordfjella på UT.NO (kartor m höjd, topografi, märkta stigar, stugor, etc)

Frostbite

Lite smått snopen gick jag denna lördagsmorgonen längs Bruksleden och kikade efter nått riktigt “vintrigt” att fota. Kvällen innan såg jag fram till att få dra ut och jaga resultaten från den tjocka dimman och minusgraderna – tänkte det ju borde gestalta sig i coola frostiga landskap & krusiduller då snön ännu inte hunnit landat på riktigt här i trakterna…

Inget vidare vintrigt i skogen denna lördagsmorgon som ni ser – men otroligt skönt att kunna traska längs Bruksleden utan en massa djungelbush, festingar eller ormar.. 

Foto liss myrås bruksleden skogsstig västerås

 

På väg att ge upp och vända nosen hemåt igen så fick jag ett plötsligt infall och vek av stigen ner mot en ljusning mellan granarna. Och det var verkligen som att vandra rakt in i ett frozen winter wonderland – jag hade äntligen hittat det jag letade efter! 🙂

Inkapslad i frost – och väntar på våren

photo liss myrås winter frost plant

 

Som ett litet barn i godisbutiken & på julafton blickade mina ögon ivrigt över diverse omkullvältade mossgrodda träd, statyliknande trädstubbar, skäggiga grenar, spindelliknande krusiduller, halvdöda växter, torpruiner … och en rutten bänk – fast för mig var allt detta så jädrans vackert inramad av frost!   

Det jag är mest nöjd med i bilderna från idag är nog den fina kontrasten mellan den kalla frosten och den något värmare undertonen som vägrar ge helt efter för vintern.

 

När man först öppnar ögonen – så ser man! Varmt och kallt.. död och liv… konstraster som framhäver varandra..

foto liss myrås vinterlandskap vandringsled sverige

 

 

I nestan fira timmar var jag ute och härjade i skogen – och som vanligt blir fingrarna snabbt iskalla när man plåtar i minusgrader, mon tro om det skulle hjälpa med en “triggerhanske”?

En selfie igen – kunde ju inte låta bli att bänka mig på den här väderbitna sitsen – med vy över en åker/äng

Photo liss myrås selfportrait winter landscape sweden

 

 Och självklart – när man med ett stort leende väl var på väg hem igen och säcken fylld at frostiga bilder – ja då kom snön.. i lassvis!!

foto liss myrås vinterlandskap sverige

Hemgjord Coco Sunshine smoothie

Efter dagens 4,5 timmars skogsvandring längs Bruksleden etappe 4 var det verkligen en gudagåva att väl hemma igen få njuta av en iskall smoothie jag gjorde med inspiration från Naked Juicebars’ supergoda Coco Sunshine – populär hos många av er där ute vetja. Nedan hittar ni mitt proteinberikade recept på första imitations-forsöket. Nog inte 100% lik i smak, fast däromkring ja.

Mmm.. iskall, krämig och näringsrik – I’l say no more!

hh

Ingredienser till 2 stora smoothies:

  • 150 g frusen mango
  • 1 dl färsk ananas i bitar
  • 1/2 banan
  • 1 dl kokosmjölk, lätt
  • 25 g proteinpulver naturell utan tillsatser (kan slopas)
  • 1/2 färspressad appelsinjuice
  • 1 dl turkisk yoghurt, 3,5 %
  • 1/2 tsk vaniljpulver, eco
  • 4-5 isbitar

hh

1 stor portion innehåller ca 221 kcal

hh

Och så här gjorde jag:

Bara att stoppa alla ingredienserna i blandaren och köra först på ICE-programmet för att krossa isbitarna, därefter på Smoothie tills man får en tjock, len och fräsch smoothie. Drick och njut!

hh

Näingsfördelning:

hh

Ja idag vandrade vi nyfikna längs Bruksledens etapp 4 mot Vargberget – en vandringsled som tidvis gick genom vackra skogsstigar, tidvis jobbigt och kuperat terräng med ihopväxta stigar, dock uppmärkta så att man hittar fram.

Djurlivet: En ståtlig älg lufsade förbi några meter framför oss och ut på kornåkern, ett par ormar slingrade sig förbi på stigen här och där… och det bara kryllade av myror och festingar oss! 😮

Jag lovar dig, bästa sättet att kurera din fästingskräck är att bege sig ut på vandring i sånt här terräng..ho..hoo! I’m cured! Just jump into it sweeties!

Now you all have a nice weekend!