Climbbike

En något oväntad mötesavtal under dagen ledde till att jag fick omorganisera dagens träningsplaner – inte att det gjorde så mycket, cykla och klättra är alltid välkommna träningspass – så styrka för benen får vänta tills efter helgen, påkarna får ändå arbeta gött och varierat för tiden.

Lite mer traversing träning igen i raka väggen – fram och tillbaka är inte alltid lika långt *skratt* …  min son var med idag fast inte sugen på att klättra – dock gjorde han sig mycket bra som paparazzi 😀

klättervägg foto liss myrås traversing bouldering


Mina klätterskor finns just nu på annat håll, så jag fick istället använda de mjuka dans-/gymnastikskorna jag brukar ha på gymmet – som jag tycker blev något mer obehagligt och gav mindre “stöd” jämfört med klätterskor – som igen förde till att jag använde armarna mer än nödvändigt – det kommer nog kännas imorn..hi..hi

I överhänget igen..

klättring foto liss myrås bouldering

Quotes-If-you-fall-Ill-be-there citat

Trevlig helg mina läsare! 🙂 

Klättring i sidled – traversing

Alltid härligt att vara tillbaka i klätterväggen igen. Återigen klättrade jag runt på egen hand “the boulderish” way – och höll väl på i kring 45 svettiga minuter helt tills händerna känndes bra slutkörda. Det känns alltid värst just där om man inte varit alltför flitig i väggen en stund.

Men den där frusna  axeln har åtminstonen läkt nestan helt nu, och lät mig hålla på nääästan som vanligt igen idag *bigsmile* Det är ju självklart någonting man verkligen uppskattar efter xx antal år!

I ena överhänget – gjorde ett pyttelite “framsteg” dar uppe idag = microglädje!

DCIM103MEDIA

 

Förutom att klättra runt som vanligt i överhänget med tjockismattan under, så klättrade jag också en del i sidled på den raka väggen idag – tror det kallas traversing. Perfekt om man är själv då man ju inte behöver gå särskilt högt upp och heller inte behöver någon sele.

Och så tränar man just på att också ta sig fram sideways ala spiderman – graciöst eller inte! ..ha..ha.. 😀

 

Inte direkt spiderman kanske – men blåfärgen kanske stämmer? 

DCIM103MEDIA

Rock Climbing in Northern Ireland

Flera gånger gick jag förbi gruppen som höll på att klättra i klipporna vid havet – vågade inte helt att gå bort, kanske lite rädd för att störa …(och så e jag ju faktiskt lite blyg också), och vad om de pratade den där dialekte som var lite svår att  förstå?

En av dagarna jag passerade dem på mina trailwalks tog jag till slut mod till mig och gick bort, fick omedelbart kontakt med gruppens supertrevliga klätterinstruktör – och vips så hade vi avtalat en förmiddag med klippklättring tillsammans i Portrush – på min avresedag förstås – men resan tillbaka till Dublin skulle jag då visseligen klara att skjuta på några timmar.

Lite utrustning att hålla reda på blir det ju  – fast inte så invecklad som det kanske ser ut till vid första ögonkast

DCIM103MEDIA

 

Lite pirr i magen känndes förstås när morgonen anlände och jag med allt mitt pickpack var på väg till kuststaden Portrush. Verkade som evigheter sedan sist jag klättrade, och heller inte hade jag tagit med min egen klättersele eller klätterskor – och så fick jag ju även berätta för honom om min axel som fortfarande inte är helt läkt. Men vet ni ….no problem!   😀

Happy face – so far so good. Väl uppe i en av de sista klätterleden vid Ramore Head, Portrush

climb lissfit almost there

Vid hjälp av hans tålamod och kunniga vägledning tog jag mig ganska lätt upp de två första klätterleden vid Ramore Head samtidigt som jag plockade med mig olika säkringar på väg upp – höjdrädslan fanns där förstås, men inte alls så grav som den brukar. I’m getting better!

Men visst är det då lite enklare att ta sig upp än att rapellera sig ner sig igen som jag fick göra flera gånger –  men när man först är igång – och förmår att lita på utrustningen – så glider det ju på även det.

ll

 En fantastisk vy fick man njuta av väl uppe vid klippkantenDCIM103MEDIA

Vid tredje leden hade min instruktör plasserat några av säkringarna lite svårare mittvägs på leden – och där fastnade jag ett tag och kom mig vare sig upp, ner eller i sidled  – jag fick stå där uppe i väggen i en något obekväm ställning ganska länge innan vi löste det.

Det “fina” med detta var ju att jag fick “god om tid” på mig till att bara stå där mitt i bergsveggen och kika uppåt och neråt och ibland forsöka ändra ställning lite så inte fötterna domnade – jag hade så djävligt gott av det, för så småningom känndes ju höjden mindre  och mindre läskig..  så ni andra med höjdrädsla, stanna upp lite och njut just där ni är – och klättra inte bara rakt upp som om fan var i hälarna på dig!  😉

Facing my fear……  again and again…and again – ja här fick jag stå ett tag
DCIM103MEDIA

Grädden på moset var när killen ute i kanoten ropade åt oss att kolla på alla delfinerna som simmade rakt förbi   – WOW!  (jag kunde tyvärr inte ta foto på dem just då). Helt otroligt vilken fantastisk tur vi hade där  (fast min instruktör skojade och sa att definerna kom liiiite för tidigt – han hade beställt dem tills vi sto på toppen av sista klippan..ha..ha..)  

DCIM103MEDIA

ll

Vi höll på i kring 4 timmar, och sista leden klättrade vi upp med all utrustning i våra tunga ryggsäckar på ryggen – peace of cake!..ha..ha.. 😉  Medan vi packade ihop utrustningen kom en drone zummande utanför klipporna, och jag är förstås rejält nicke nyfiken på dessa prylar och gick bort till ägaren som mer än gärna visade mig hur den funkade – jag e ju lite teknisk prylgalen – and I’m hooked!

ll

  I efterhand har drone-killen skickat mig bild- och filmklipp som blev riktigt coola – så nu önskar jag mig en till jul!  Han knep förstås en cool “drone-selfie” nedan av oss:

Portrush Ramore Head climbing drone photo

ll

OBS!

Har ni planer om att klättra i Nordirlands kustområde eller i Spanien så får ni förstås gärna kontakta mig – jag skickar dig vidare till en mycket erfaren, utbildad och kunnig klätterinstruktör! Och har ni tur får ni kanske uppleva delfinerna som grädden på moset där 🙂

My skilled climbing teachercliff rock climbing northern ireland antrim coast irland

ll

Njut era semesterdagar i solen folks – här packas det för fullo inför årets stora äventyr – hörs snart igen!

Trippelpass med klättring, cykling och löpning

DCIM102MEDIAEn av gårdagens härliga 3 pass – i klätterväggen

ll

Igår hade jag en sån där riktigt underbar och varierad träningsdag.

På förmiddagen rullade jag iväg i det härliga soliga vårkänslavädret på cykeln till klättercentret – och körde lite boulderträning alldeles ensam i hela hallen.

Visst längtade man sig galen efter att kunna klättra obehindrad och ta ut sig rejält – dock bättre än inget alls när det gäller axeln (som nu får köa  i 2-3 månader i väntant på specialisttid).

Det behöver inte alltid gå uppåt – sidled är också en väg!DCIM102MEDIA

ll

Det känns alldeles fel att följa ena sjukgumnastrådet om att helt låta bli klätterväggen – så igår var jag återigen tillbaka …  och insåg hur jag längtat efter att få andvända kroppen på detta sättet igen. I want more!

Förresten.. någon som nyss såg dokumentären på TV2 i början på veckan om det polska paret som klättrade på Grönland?? Vilket samspel de hade .. i den fantastiska naturen… .och jävlas vilket sovställe mitt i bergsväggen! *ler*

Done for today – med en skön lyckokänsla ganska så annorlunda från gymråttavälbefinnandet…DCIM102MEDIA

ll

På kvällen lyckades jag lägga löppasset precis när det började snöa och blåsa gott – men man bara skrattade halvkaxig upp mot himmlen och tänkte, come’on giveittommmebabe!!! hi..hi … however, det blev efterhand något svårt att se vart halkan fanns på vägen, så det blev en lugn löprunda för att undvika någon dramatik..

Och… så inser man att tiden verkligen har skenat iväg… e ju banne mig bara 2,5 månader till Stockholm Marathon… på hög tid att återuppta löpprogrammet kanske?

Let’s go folks! Time to rumble! 😀

OBS! Ni som inte sprungit under vintern; ta det för guds skull LUGNT!!

Klättring med frozen shoulder

Inactivity is not an option!I lutande väggen fick jag dock ge mig igår…

Igår var jag äntligen tillbaka upp i klätterväggen igen för att testa hur min defekta axel fungerar under klättring. Jag har ju redan provat mig fram på vad som går och inte går under mina andra träningsformer, och trodde väl egentligen inte att det skulle funka att klättra överhuvudtaget – fast det gick faktiskt inte så värst i rak vägg iallafall! Inte alls lika enkelt som förut, näpp, men man smög sig då uppåt på ett vis med 1 1/2 arms kapasitet …ho..hoo.

Vila och passivitet är altså inte den rätta behandlingen i mitt fall – så sant jag inte går till någon idiotisk överdrift of course – och det är ju självklart en såpass aktiv tjej som jag riktigt lättad över – borta är målnen, framme är solen.

Klätterskorna i användning igen – och nu sitter de perfekt

Efter ett besök hos min nya sjukgymnast förra veckan känns det lite ljusare igen som ni ser. Vanlig röntgen visade inget (vilket är bra), så genom en ultraljudscanning och rörlighetstest mistänker vi nu frozen shoulder/frusen axel orskad av ett fall på isbanan i januari, och kan hålla i sig några år innan den läker. Mobilisering, värmemassage, stretchövningar och laserbehandling hos sjukgymnasten gör riktigt gott nu och verkar också smärtlindrande.

Nä… seså, nog om detta – nu skall jag ut på en härlig löprunda i varma vinden – SeeYaSoon! 🙂

Januari månads träningssammandrag och variation

Igår var jag äntligen i klätterväggen på Safari Camp igen – cyklade dit på humpiga snövägar för att köra ett kort pass innan styrkepasset på gymmet. Det känndes verkligen att det var ett tag sedan sist, och efter 45 minuter hade jag rejäla blåsor i händerna och avslutade klätterpasset.

Väl framme på gymmet blev det inte riktigt lika skönt att greppa vikterna som det brukar vara ..ajjj!.. fram med plåster…. och damn! vad slutkörd man redan var i klyporna .. lovar att axlar och mage slapp lindrigt undan detta pass 😕

Ja vissa pass bör inte köras direkt efter varandra – så enkelt e det bara! *skratt*

Träningen går ju annars riktigt bra. Njuter som vanligt av att få variera lagom med det jag gillar – det håller mig igång (och har gjort det i 12 år bla bla). Nu har det visst gått ett år sedan sist jag lade ut mitt “träningsschema” för januari 2011 – dags igen nu då, särskilt för ni som har efterfrågat detta. Lite smålustigt att jämföra med förra årets januari-statistik... varken mer eller mindre.

Förutom de sedvanliga styrkepassen (inkl powerwalking till och från gymmet) samt cykel/löppassen i januari så har jag lagt in några korta pass på crosstrainern här hemma – och varit noggran med att spetsa träningsmånaden med härlig skidåkning, squash, skridskoåkning och klätttring… utan att stressa & pressa fram träningen (muy importante para mi) – det förstör bara träningsupplevelsen helt… och man dör då verkligen inte om man ibland hittar på nåt annat än det som var tänkt & spikat .

[Klick to enlarge]

Idag är det vilodag med mys, recovery, shopping …och sushi till middag 😛

Ny månad och nya möjligheter väntar både dig och mig!

Fobier..

..i olika former är något många av oss får tackla varje dag .. ja om man inte helt låter sig hindras och hämmas av dem förstås. Själv forsöker jag så gott det går att INTE låta mina “fobier” (fler än du anar) att stoppa mig i att göra saker, stora som små, men ibland får man ju ändå en smäll.

Som t ex i klätterväggen.. ja ni vet redan att jag inte gillar höjder alls, något som möjligens var en av grunderna till att jag började klättra lite… och va bra det gick.. en stund..

Tillbaka i klätterväggen idag

…tills för ett tag sedan då jag befann mig uppe i klätterväggen tillsammans med min pojkvän som säkrade (oxh som jag ju liter 100 % på)… där uppe vägrade jag att släppa taget för att firas ner igen, fick för mig att jag inte kunde lita på utrustningen när jag skulle släppa taget (och svänga ut från väggen) … nä, man tänker inte riktigt klart när man grips av rädsla… iallafall så krävde jag att få klättra leden ner igenklöste mig neråt som en skrämt kråka med hårt bankande hjärta .. och fy f*”@*.. vad ont jag fick i mina underarmar väl nere igen .. de värkte något fruktanssvärt och var alldeles stenhårda säkert en halvtimme efteråt – alldrig kännt något liknande ..ho..ho.. puh..

Men i förmiddags var jag äntligen tillbaka i väggen igen. Cyklade iväg dit och körde lite “boulder” i snedväggen för mig själv, ja för att komme in i det hela igen tills nesta gång jag har med en som kan säkra – och så kunde jag ju bara inte låta mina nyinköpta klättersko bara stå och damma efter 1-2 användningar  – what a shame! *skratt*… ja det gäller ju att använda sig av alla sporrar man kan komma på! 😉

Bättre “grepp” med fötterna vid hjälp av klätterskor för newbies (Mad Rock)

Nu skall det vilas inför morgondagen…  so long you Cowgirrls & Indians!

Inomhus bouldering – självgående träning för ensamvargar

Vilken utenomordentlig skön träningsdag! 😀

Morgonen började med powerwalk & ett intensivt benpass på gymmet, senare på dagen cyklade jag iväg i sköna eftermiddagssolen till klättreväggen och körde lite inomhus “bouldering” – när man klättrar på lägre höjder utan sele och rep och med en tjockismadrass under – det är inte höjden som är viktigast då – utan bl a putsa på klättreteknik – ett par bra tips bjöd ju trevliga personalen på också..  för självklart är man inte helt ensam där. Jag har nog fastnat för väggen – det kanske kommer bli min lilla egenkur mot plågsam höjdskräck?

ja ja.. ännu en bild på mig dingeldangling i väggen – hänger väl och väntar på mina nya klätterskor..

Att kunna köra ett sånt “självgående pass” ibland är ju alldeles suveränt för mig –  då slipper jag ständigt vara beroende på om någon alltid kan eller vill följa med mig till klätterväggen. Jag är ju en sånn som inte gärna låter mig stoppa av att ingen kan följa med på diverse – då hittar jag istället ett alternativ och gör saker & ting på egen hand – utan att man ständigt måste hålla någon i handen – det kan vara väl så berikande. Det här lärde jag mig för måååånga år sedan och har gynnat min träning, tävlingar, semesterresor och massa annat i livet.. det kallas väl att vara initiativrik och självgående (oops, det lät lite som en CV) 😉 – så låt inte andras “frånväro” hindra dig i att göra saker du vill! 🙂

Chinsräcket hemma fick vila idag – för i micropauserna när jag inte klöste på väggen använde jag ett par fina klättergrepp jag kunde köra lite chins i så jag höll igång flåset – märker redan att det börja hända saker här också nu 🙂

Efter klättring och 50 minuters störtskön cykeltur var det riktig gött att sätta sig på trappan, gosa med kissemissen och njuta kvällsolens sista stråler med lite espressokaffe… Underbart med salig “eftermiddagsstillhet” innan katten började kräka fram sina “furballs”…..

 

Imorn väntar cykel & powerwalk till lasarettet – det e dags att ge lite blod igen – och orkar jag senare på dagen (blir lite slö efter blodgivningen) så tänkte jag också posta receptet på förra helgens enkla och läckra lilla rätt som verkligen smällde av både hos mig och mina kära.. 😛  SeeYaSoon!

 

Klättermusen – så mycket bättre att klättra på väggen än att gå in i den

Lördag förmiddags “off-gym” träning blev en rolig och svettig sväng i klätterväggen inomhus. Jag forsöker nog i samma veva att trotsa min höjdrädsla genom detta – och det gick ju egentligen ganska bra! Klättrade på som en jagad bergsget i diverse klätterbanor  – en klätterrutt kan ju göras så svår eller så lätt man själv önskar det – att forsöka klösa sig igenom ett par utmaningar väntar mig nesta gång…  här behövs starka nypor! 😀

Jag blev ju även “tvungen” att lita på att min kära ❤-pojkvän hade koll på säkringen när jag skulle ner igen efter en sväng på toppen  ..känndes ju lite läskigt att luta sig bakåt i lösa luften högst upp på väggen – fast alternativet att hänga där uppe resten av helgen lockade ju något mindre  😆

kk

Bildcollage från dagens klättring – tänkte försöka övertala min son att följa med nesta gång – detta är ju riktigt bra träning både såväl fysiskt som mentalt för alla åldrar – a great family thing! 🙂

hh

De påföljande dagarna kommer vi förmodligen ha ont i diverse muskler som ännu inte är upptäckt av vetenskapen ..hi ..hi  😉

kk

Oh… not to forget – helgens goaste och nyttiga “storkok”; en diger bunke råkostsallad (riven vitkåk & morot) med massor av räkor, crab sticks och ägg – och spetsad med min favorit-vinaigrette såklart. Bellissimo!