Senaste helgen blev något helt utom det vanliga. Och innebar bland annat en lite annorlunda form för klättring – för visst kan man klätterträna helt utan vare sig klättervägg, glaciärer och berg. Att spendera senaste helgen på en av världens häftigaste skepp – Ostindienfararen Götheborg var verkligen en fantastisk upplevelse på så många sätt – och när man gick där ifrån var man ju även utbildad till en fullfjädrad jungman!
ll
Jag är ju inte helt ovan med sjölivet – där jag kommer från i Norge finns det ju mestadels bara berg och hav att röra sig på – (och därinnimellan har vi människor klöst oss fast med lite hus här och vär bland slingriga smalvägar).
3 somrar på rad arbetade jag som purser ombord på diverse motordrivna fartyg ute på fjordarna – och så har ju förstås var och varannan på ön dessutom någon form för båt – fast att kliva ombort på ståtliga Ostidiefararen Götheborg i helgen var ändå en helt ny värld!
En uppsjö av nya ord, rutiner, göromål, regler och intryck att hålla reda på och lära sig – på det riktigt goa gamla sättet. För det att hålla igång ett sådant maffigt skepp som detta är verkligen ett hårt och skitigt arbete… men dock inte minst roligt och givande … dagarna till ända – and we sure loved it all! 🙂
kk
Ni som har följt min blogg ett tag vet ju att jag så ofta jag kan utmanar min höjdrädsla – och jungmankurset innebar förstås att man bl a klarar av att klättra upp i riggenr, förbi “puttingvant” (överhäng) och ut på rået – och inte nog med det – man skall ju också utföra matnyttigt arbete när man väl står där uppe i höjden. (Riggen hanteras helt och hållet med muskelkraft och inga moderna hjälpmedel)
Lite läskigt till en början, oh yeah.., men när man först vänjer sig så e det jättekul! Det handlar ju oftast om att bli van med höjden oavsätt vart man nu klättrar i världen … samt att ha lite “djävlar anamma” i tänket 😉
ll
ll
I våra stilla sinn tänkte vi på hur det en dag kommer kännas att stå högt där uppe väl ute på havet i vågor och spikregn och jobba – än vet vi ju inte helt, vi vet bara att tack vare skeppets duktiga besättning, crew & jungmänens teamwork så vi kommer klara av det den dagen det är dags! 🙂
ll
LL
Man saknar redan den där tjärdoften, goda maten, klunkandet från sjön och alla de trevliga människorna man mötte – får väl nosa lite på mitt lilla provisoriska “hampaskärp” som fick följa med hem som ett litet “tjärt” minne.
LL
Många av oss som varit på dessa utbildningshelgerna drömmer nu självklart om att bli antagna till en av seglingsetapperna under Expedition China 2014.. ja man korsar både fingrar, tår och hår just nu.
Det återstår å se vilket, vart och när man får chansen att mönstra på detta eller ett liknande skepp – ja det kanske blir snarare än man tror… håll till godo folkens 😉
