Bergskred, vattenkraft och tsunamis

I närmare 3 månader arbetade jag i Norge – och vilket intressant jobb! För sånna som mig som älskar naturen och naturkrafterna så fanns man nu mitt i smarrigaste smörögat mellan Geiranger och Åndalsnes. Varje morgon vaknade jag i den pyttelilla bygden Tafjord med underbar vy mot branta frodiga berg, snötäckta fjälltoppar och fjordarmen de stupar ner i.

Upp till denna gården gick (eller sprang) jag ofta längsmed 13 hårnålssvängarn till topps. Muldalen heter området och man kan skymta ett av de högsta fria vattenfallen i Norge på bilden med närmare 190 m fritt fall. muldalen moreogromsdal foto liss myrås

Kraftcentret jag jobbade vid rymmer olika avdelningar som är knutna till varandra, och en av mina uppgifter var att ta hand om alla som kom dit och guida dem runt i det stora bygget. (Och det var förstås extra jul när det kom svenskar dit ibland!) 🙂

Bra att få inblick i hur man vid hjälp av vattenkraft, turbiner och generatorer skapar förnybar energi – och tänk vilket otroligt tufft och hårt arbete som lades ner på att montera upp kraftlinjerna i den vilda otyglade naturen i de dagar!

Och visst är väl de intakta maskinerna, golvet samt inredningarnas läckra färger och former också läckra, ja de visste hur design och kvalitet skulle se ut i de dagar vattenkraftverket byggdes.turbin generator vattenkraft tafjord foto liss myrås

En avdelning handlar om “Tafjord-ulykken” våren 1934 där 40 människor omkom. Ett bergsparti på ca 3 miljoner kubikmeter(m³) rasade från 730 m höjd ner i fjorden och orsakade en tsunami som forsade fram längs den trånga fjordarmen och tog med sig både hus, hem och hela familjer som låg i sin djupaste nattesömn – många blev alldrig återfunna. “Såret” efter raset i bergsveggen är gott synligt än idag (jag kunde se det från mitt köksfönster).

Ett av centrets fönster vänder direkt ut mot mystiska  Jimdalen (låg dimma den dagen jag tog bilden) – ett vackert ställe man tyvärr inte längre tillråds att vandra i på grund av hög rasrisk. Senaste raset i 1992 var kring 100 m brett och täckte hela bygden med ett tjockt lager damm från berget – och skrämde många med sitt hämska buller &bråk.  tafjord fjell skred jimdalen foto liss myrås norway

Min favoritavdelning är förstås skredsalen på 3 våningen som var mer geologiskt inriktad. Här visade jag bl a fram sten- och mineralsamlingen och berättade för besökande att de nu befann sig bland Norges allra farligaste berg, nämligen Hegguraksla precis ut i fjorden, Åkneset lite längre ut mot Geiranger samt Mannen några mil mot Åndalsnes. Dessa berg övervakas förstås kontonuerligt då föjlderna av när (inte om) dessa kommer rasa ut kan bli katastrofala.

I tillägg kunde jag visa fram centrets 20 m långa borrprov från Åkneset, diverse mätinstrumenter samt analyser av förväntade våghöjder vid “worst case scenarios” (i Geiranger väntas upp til ca 70 m våghöjd – och i Hellesylt 85 m!) – skrämmande ja, men dock ohört intressant – och det samma tyckte de besökande! Det är många som inte vet vad det innebär att bo i vackra fjällandskap som detta.

Under sommaren arrangerade centret också populära forskarcamps för de yngre, samt ett informationsmöte med bl a polisen, geologer och ordförande som jag också närvarade för att lära mer om läget. Huvudärendet var då att säkerhetssonerna blivit höjts ytterligare för väntade vågor/trunamis.

I skredsalen visade jag fram några av de mätinstrumenter som används till att övervaka de farligaste bergen, på bilden ser du ett tiltmeter, crackmeter, prism samt ett riktigt tungt och rejält strekkstag (extensometer)måleintrument strekkstag tiltmeter prisme crackmeter geologi foto liss myrås

Via mitt arbete förvärvade jag även det norska Brattkortet (tillsvarar både rött och grönt klätterkort i Sverige). Så vissa arbetsdagar basade jag enbart i den 12 m högaklätterväggen där jag instruerade och säkrade klättersugna besökare. Ganska häftigt å se när totalt otippade personer visar sig ha en utomordentlig viljakraft i klätterväggen – awesome!

klatrevegg klättervägg norge liss myrås

De flesta i Tafjordfjella och vissa andre bergsområden fick vänta tills långt ut i juli månad innan man kunde ta sig upp på fjälltopparna – mycket snö senaste vintern och en kall vår – men den som väntar på något gott.. just det, tålamod .  

Tafjordfjella muldalen nausen foto liss myrås

l

Många finfina fjellturer, löpturer och cykelturer blev det iallafall i sommar – ni skall få några tips så småningom –  I’l be back..soon.. so stay tuned friends 😉

Har ni tråkig kan ni ju kika på den norska trailern av Bølgen som hade premiär i slutet av augusti i år – en något “amerikaniserad” katastroffilm om just Åkneset.

Advertisements

What's on your heart sweetie?

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s